Är det något man lärt sig Av Pia Sundhage och Sveriges matcher i OS mot USA och Brasilien, så är det att rätt taktik och inställning ger resultat. Grimsås tränare hade inför bortamatchen mot Månstad skrivit att MIF skulle få "känna på den gul-svarta maskinen" men att det skulle bli en tuff match eftersom MIF är fysiskt starka. En tuff match blev det, och serieledande Grimsås klarade inte att målmässigt matcha MIF.

I sann Sundhage-anda var det en positiv Janne som peppade grabbarna inför matchen: ”Det finns ju inget roligare än att ta tre poäng mot ett lag som slåss om seriesegern!”. Mot Tvärred/Vegby, som också slåss om en serieseger, tog vi som bekant 1 poäng. På bortaplan i våras blev det stryk mot Grimsås men skulle vi mäkta med att ta revansch och 3 poäng?

Anteckningsblocket är fullklottrat med bra anfall, från både Månstads och Grimsås sida. Efter två minuter la Ivarsson en snygg yttersida ut till Mackan J, men ingen utdelning. Grimsås spelade sedan in genom vår backlinje till en fri spelare, men Basse var först på boll och avvärjde situationen. Marcus M fick en höjdboll i djupet men studsen var för hög och Grimsås målvakt kunde plocka bollen. Grimsås satte inledande hög press på oss, men MIF-grabbarna slet, kämpade och spelade som Grimsås hade befarat – tufft och hårt.

I matchminut 24 hittade ett inlägg från vänsterkanten in till en fri grimsåsspelare vid bortre delen av vårt mål. Han fick nickade mot mål men bollen gick utanför. Det blev istället MIF som tog ledningen. Basse la insparken efter utanförnicken, Gurra förlängde till Michel som la bollen ner mot Grimsås backlinje. Mackan J tog bollen och la den i djupet till Mange på högerkanten. Han drev ner och passade in till Daniel J som löpte in fri vid bortre stolpen och slog in bollen med klockspelet. 1-0 till MIF!

Daniel J var inblandad även i nästa mål, då han la en crossboll i djupet till Mange, som löpte ifrån sin back och skottade in 2-0 i 30:e minuten. Som tidigare nämnt skapade såväl Grimsås som Månstad mycket framåt men spetsen i avsluten saknades för de rödklädda. I 37:e minuten tog en nick i ribban. Spelare gick på returen och i gröten av spelare var det Basse som plockade till sig bollen.

I andra halvlek, minut 50, var en grimsåsspelare snabbt framme och nickade mot mål, men denna gång gick nicken över. Tre minuter senare var det MIF:s tur. På en frispark från Alexander C nickade Daniel J i ribban. I 55:e minuten slog Mange en frispark, en bit in på offensiv planhalva, och Grimsås målvakt Emil Stenberg fick dra till med en TV-räddning. I 61:a minuten spelade David in till Marcus M, som slängde ut benet och fick träff, men målvakten räddade på nytt. Grimsås försökte sätta press men Månstad fortsatte med samma fina spel som i första: rappa i anfallet och tuffa i försvaret. Det hjälpte inte att Grimsås gick ner på trebackslinje; matchbilden ändrades inte.

I 67:e minuten utnyttjade Mange ett felspel i Grimsås backlinje. Ha snodde bollen, löpte ner och skottade säkert in 3-0. I 69:e minuten fick Grimsås en frispark strax utanför vårt straffområde. Skottet gick på mål men Basse sträckte ut och räddade- ”Vilken match han gör!” jublade Janne på bänken. Räddningen ser du här:

På tilläggstid fick så Grimsås en straff vilket gav ett föga tröstande mål till våra gäster. Basse var på bollen som skottades av Emil Karlsson, men bollen gick i mål och därmed var slutresultatet 3-1 satt. Summa summarum är rubriken på detta referat bara delvis rättvisande. Spelmässigt körde vi inte över Grimsås, men fysiskt och taktiskt gjorde vi det, vilket gav det målmässiga övertaget och segern. På tisdag, 23/8 kl. 18.30, spelar vi en viktig match borta mot Redväg. I en haltande tabell ligger de 3 poäng bakom oss och en lika bra insats som mot Grimsås krävs för att hålla dem bakom oss. Vi ses på tisdag!

Resultatmässigt rann det iväg i bortamatchen mot Lockryd/Sexdrega.

Regn på uppvärmningen men lagom till matchstart sprack det upp och solen försökte värma upp den nedkylda luften. Regnbågen tronade upp sig bakom åskådarbänken och vi bjöds på en fin onsdagskväll, vädermässigt i alla fall. Trots en spelmässigt bra start var det mål i baken redan efter 9 minuter. Lockryd/Sexdregas Martin Widenby Pherson fick bollen i djupet och skottade på marken in 1-0 bakom Johan. Det blev snabba ändringar i laguppställningen under matchens första hälft. Nisse gick av plan knappa minuten efter matchstart med känningar i ljumsken, vilket gett sig till känna redan under uppvärmningen. Dryga 20 minuter senare klev Daniel M av, med känning i baklåret. Trots omjusteringar lite här och var skapade vi chanser framåt, vilket gav utdelning i matchens 30:e minut. På en frispark från Mange satte Daniel J returen.

1-1, men med kvarten kvar av halvleken hann Lockryd/Sexdrega göra inte mindre än tre mål, i minut 38, 41 och 44. Precis innan 2-1:målet hade Johan gjort en bra räddning på ett inspel till en fri Lockryd/Sexdrega-spelare. Följden blev dock hörna, där Max Glans satte 2-1. 3-1 kom också på hörna, Tobias Turesson slängde sig fram och tryckte in bollen vid bortre stolpen. 4-1 var ett riktigt skitmål. Johan spelade ut till Ivarsson, som passade tillbaka till Johan, som vred upp för att rulla bollen vidare ut mot vår högerkant. Då var Martin Widenby Pherson påpassligt framme, norpade bollen och satte den i nät. En riktig kalldusch innan paus.

Andra halvlek blev inte mycket bättre. Det kvittade att MIF-spelarna slet och kämpade, för så fort Lockryd/Sexdrega fick hörna eller norpade bollen på mitten och ställde om, så gjorde de mål. 5-1 i minut 57 (Martin Widenby Pherson igen) och 6-1 i minut 79 (Max Glans) kom båda på snabba omställningar och 7-1 kom på hörna (87, Rasmus Svensson). Lockryd/Sexdrega var således duktiga på att flitigt utnyttja de chanser vi bjöd på, som missad markering på hörnor, vilket gav ordentlig utdelning resultatmässigt sett. 7-1 blev slutresultatet men många mål gjorda är inget unikt för Lockryd/Sexdrega som, i en visserligen haltande tabell, har den klart största målskörden under den här säsongen.

Imorgon, lördag, firar vi att Månstads IF fyller 90 år. Nästa seriematch är nästa vecka, fredag 19 augusti. Då tar vi emot Grimsås kl. 18.45 hemma i Parken. Imorgon är det dock match mellan MIF:s A-lag och MIF Old boys – det får man ju bara inte missa!! Avspark 14.30, men redan 11.00 öppnar vi upp Parken med minnesutställning och fotbollsgolf kl. 11.30. Vi ses imorgon!

Eftersom jag inte var på plats när Månstad på bortaplan visade Länghem var skåpet ska stå, så kommer här mitt första fuskreferat.

Själv satt jag i Utby kyrka i Göteborg och lät gravidhormonstårar flöda under en vigsel mellan två nära vänner, medan Månstad mötte Länghem på bortaplan. Som sedvanligt var det i Länghem enkronasmatch och det bjöds på såväl chokladhjul som bollkastning och en, enligt uppgift från supportrar, mycket underhållande match. Det hade varit ganska nervöst från ledarstaben i MIF då vi sedan några veckor tillbaka kunnat konstatera att vi i matchen skulle sakna hälften av de spelare som normalt är med på laguppställningen, på grund av alla möjliga anledningar. Vi hade ett par avstängda, Marcus M var iväg på bröllop med mig och Ivarsson var iväg och blev gudfar, o.s.v. Dessutom hade Mathias en önskan om att helst inte spela, i rädsla för att dra på sig skador inför kommande helg, då han ska gå och bli äkta man. Det kan vara tufft att få till ett bra spel när det sker stora förändringar i laguppställningen mellan matcher, men det skulle visa sig inte bli något problem.

Jag kan ärligt skriva att jag inte kan berätta mycket om matchen. En mobil som blinkade till i kyrkbänken varje gång det blev mål var så nära matchen jag kom. Enligt matchstatistik från vastgotafotboll.org och matchreferatet av Länghems tränare Mika såg det dock ut såhär: Länghem tog ledningen i matchens 13:e minut, med sitt första skott på mål, men det var en ledning som de inte fick behålla länge. Fyra minuter senare var det nämligen kvitterat, genom Daniel Magnusson, till 1-1. Sedan var Nisse framme och satte både 1-2 och 1-3. Innan halvleken var över hade dock Länghems Alexander Nilsson reducerat till 2-3.

Andra halvlek fick en resultatmässigt tung start för MIF, med en straff mot sig i 55:e minuten. Pontus Timonen förvaltade den väl och därmed var det kvitterat till 3-3. Månstad skapade gott om chanser i andra halvlek och med 10 minuter kvar av matchen klev Mange fram på en frispark och bjöd på vad Mika i sitt referat kallar ”fotbollsgodis”. Manges välkända tillslag resulterade i ett skott som gick ribba in. 3-4 och en MIF-ledning som höll sig matchen ut.

När svärmor Annika sms:ade att det blev seger för MIF bröt ett diskret jubel ut i Göteborg, där makarna Magnusson inte visste vad de var gladast över – att MIF besegrade Länghem eller att brudparet sa ja i kyrkan. Janne sms:ade stolt och berättade om MIF-spelarnas underbara lagmoral och gedigna jobb över hela plan, matchen igenom. I spelarnas sms-grupp flödade sms med hjärtan och kärlek och ett ”Nu myser vi Janne! Fest hela veckan!”

Med ”fest” avses givetvis inte bara lördagens 90-års jubileum utan också dagens måndagsträning och en – observera – tidigarelagd match mot Lockryd/Sexdrega. Nu på ONSDAG kl. 19.00 spelar vi borta mot dem på Ängagärdet i Sexdrega. MIF-hela veckan!

Två röda kort, spel i underläge 9 mot 11 i hela 50 minuter och TRE POÄNG!

Det finns bra utgångslägen och det finns sämre. När vi mötte Marbäck hemma i säsongspremiären blev det förlust med 3-2 och ”denna gång skulle de inte få det lika lätt”, smålog Janne. Marbäck fick dock ett guldläge serverat på silverfat. Inte nog med att vi fick vår ende målvakt (Basse) utvisad efter 19 minuter, efter 39 fick även Daniel J syna det röda kortet och vi var således 2 man kort. Med det läget skulle man kunna tro att det bara var för Marbäck att tacka och ta emot tre poäng, men det troddes ju om England och Belgien också…. För vad händer egentligen när det viftar rött framför en tjur? Som vi alla vet så är ju MIF-tjuren ingen Ferdinand direkt….

MIF inledde matchen bäst. Tanken var att hitta tillbaka till det spel som vi vet att vi klarar av, men som lyst med sin frånvaro, mycket på grund av bortfallet av spelare. Nu satt spelet igen. Första nätningen kom efter 10 minuter. MIF ställde om mot Marbäcksförsvaret; David la bollen från mitten ut till Magnus, som vred inåt och la bollen ut till Nisse. Han skottade i stolpen och Daniel J tryckte in returen, men domaren blåste av för offside. Jag hade sen inte hunnit anteckna klart om målchansen innan målet kom. Gurra la en helt sjukt fantastisk bra framspelning i djupet till Nisse (”Emelie, upphöj min assist i referatet” /Gurra) som satte 0-1 genom ett lågt skott i bortre.

MIF fortsatte att rulla boll bra och att skapa chanser. Marbäck var rappa i sina omställningar, men skapade egentligen ingen farlighet förrän i matchens 19:e minut. På en pass i djupled gick en blåklädd spelare, med Gurra i hasorna, på bollen samtidigt som Basse rusade ut. Marbäckspelaren var först på boll och Basse var någon tiondels sekund efter, vilket resulterade i en kapad marbäcksspelare och ett rött kort för Basse. Michel har ju under säsongen pendlat mellan mittback och anfallare, så varför inte stå lite i mål också?

Efter att ha reducerats till 10 man blev spelet lite uppstressat och läget blev ju inte direkt bättre i matchens 39:e minut. Mange fick bollen i djupet och kom fri mot mål. I skottögonblicket var han flitigt uppvaktad, men ingen åtgärd från domaren. Protesterna från MIF-spelarna lät inte vänta på sig, med det enda resultatet att Daniel J fick rött kort. Så var vi nere på 9 man mot Marbäcks 11. Det kunde väl inte bli annat än seger för Marbäck, eller?

I andra halvlek hade MIF föga oväntat en defensiv utgångspunkt, vilket visade sig problematiskt för Marbäck, som är speciellt starka i omställningar med rappa löpningar i djupled. Ytorna för den typen av omställningar blev få. Det var inte det vackraste MIF-spelet men ett kompakt försvar varvades med snabba omställningar i djupet. Det blev enbart fåtalet målchanser för MIF i andra halvlek, men har man ledningen så behövs egentligen inte målen framåt, det behöver muras igen bakåt och det gjorde månstadspelarna. Marbäck mötte ett kompakt och hårt kämpande gulklätt försvar där MIF-hjärtat lyste igenom i varje situation.

I 57:e minuten kom MIF upp i anfall och Bror spelade snett inåt-bakåt till David, som inte riktigt fick träff utan sköt över. Marbäck skulle komma att näta, i matchens 61:a minut. Michel hade på inlägget från en blåklädd gått på bollen, men han fälldes, så när bollen gick i nät hade domaren blåst frispark för MIF. I 70:e minuten tog ett långskott i kryssribban för Marbäck. Det var mycket Marbäck mot MIF-målet i andra halvlek och visst kom Marbäck flera gånger nära en kvittering, men de kom inte nära nog. Månstad skapade dock också bra chanser i andra, exempelvis la Mange i 83:e minuten bollen i djupet till Nisse. Målvakten rusade ut så när Nisse nådde bollen och kunde lossa sitt skott räddade målvakten med en benparad. Något mer mål i matchen blev det inte, så när domaren blåste i pipan var det MIF som hade tagit hem segern.

Stoltheten flödade ur Janne efter matchen och trötta MIF-spelare jublade så gott de orkade mellan krampkänningarna. Och vad händer då när MIF-tjuren spänner musklerna och kör över motståndarna? Kossorna flockas givetvis. ”Alla ska ha tre kor idag!!” konstaterade Janne (så idag fick jag dela ut 3,2,1-kossor). Hårt arbete och mycket hjärta – en riktig laginsats – så vinner man en match. Kan Island och Wales, så kan vi!

Åter poäng till Månstad, trots en matchbild som var lite si sådär.

14 MIF-spelare fanns tillgängliga när matchen drog igång (ingen ordinarie målvakt, varför Daniel M idag fick ta plats i mål). Nisse fick känning i baklåret efter några få minuter spelade (Stins in). Så var de bara 13.

13 MIF-spelare peppade varandra och matchstarten var god. Ljungsarp kom dock ganska snabbt in i matchen och tog ledningen i 36:e minuten när Linus Selin satte 0-1 i. Precis innan hade Månstad skapat ett vasst läge. Stins fick bollen i djupet, gick med den och spelade in i straffområdet till Michel, vars skott målvakten räddade. Minuter innan halvlek kunde Ljungsarp ha utökat ledningen: en ljungsarsspelare tog emot en djupledspass och kom fri mot Daniel M, som räddade.

13 MIF-spelare klev ned i omklädningsrummet och det gjordes lite förändringar i uppställningen inför andra halvlek. Robban hade fått ont i höften (Wille in). Så var de bara 12.

12 MIF-spelare till andra halvlek. Chanser blev det gott om för båda lag. Daniel M räddade en frispark som från ett bra läge strax utanför vårt straffområde drogs rakt på mål. Lite senare la Daniel J en boll i djupet till Mange som kom fri, men skottet räddades av Ljungsarps målvakt. MIF-spelarna kämpade på utan att få hållbar spets i anfallet. Marcus M var illamående och fick kliva av med 20 minuter kvar(Jonatan in). Så var de bara 11.

11-MIF spelare krigade för poäng. ”Det här är ju ingen avbytarbänk!” skojade Bagarn och pekade mot den sargade truppen i båset, ”Det är ju en sjukstuga!”. Ivarsson fick på grund av sin förkylning kliva av. Så var de bara 10. Nej, vänta nu, det är ju en spelare för lite? Marcus M hade ”tagit lite frisk luft” bakom båset och fick helt enkelt kliva in igen. Så var de fortfarande 11!

Med 76 minuter på klockan krigade Marcus M in 1-1. Målvakten hade räddat ett skott och både Marcus och målvakten slängde sig efter returen. Marcus nådde fram först och petade in reduceringen. Ett glädjevrål gav han ifrån sig medan medspelarna sprang fram för att fira med honom. Målet satt hårt inne, men skam den som ger sig!

1-1 blev också slutresultatet. Vi kan konstatera att det fanns gott om målchanser för båda lag, och att vi ska vara nöjda med att ha jobbat till oss en poäng idag. Trots att spelet inte stämde riktigt så höll vi ihop matchen och tog en poäng. Nu är det lite paus för Sweden Rock för halva laget, sen möter vi Dannike hemma onsdag 15/6 kl. 19.00. Vi ses då!

Visst ja, är det fler som har undrat vad som har hänt med Jannes hår? Enligt honom själv ville han efterlikna vår domare Ove Ivarsson i ett inte så diskret fjäskförsök, men andra källor försäkrar att det är Jannes son som är den ansvarige bakom hårförsvinnandet…

Hemmamatch igen och denna gång var det Kindaholm som stod för motståndet.

Samling inför matchen, den traditionsenliga genomgången och kaffekannan som går från full till tom på ett par minuter. Mellanmjölken i kaffet tycktes dock spilla ut över plan och matchbilden mellan Månstad och Kindaholm.

Efter en trög inledning på säsongen har Månstad påbörjat klättringen uppåt i tabellen. Kindaholm hade inför matchen en poäng mer än oss, så en vinst var det enda i siktet. Efter urladdningen mot Tvärred/Vegby hade vi hoppats på samma j*vlar anamma på plan, men det blev mellanmjölk av hela matchen.

Mina anteckningar från matchen är inte speciellt omfattande, för farliga målchanser var det tunt om. Månstad hade svårt att själva hålla uppe matchtempot och föll in ett ganska långsamt spel. De höll bollen inom laget, men ofta mynnade anfallen inte ut i målchanser. Kindaholm inledde mycket passivt och hade inte mycket boll i första halvlek. Efter ett litet makligt tempo blixtrade det plötsligt till i matchens 39:e minut. Mange tog ett snabbt inkast till Ivarsson. Han spelade in till Nisse som skottade in 1-0.

Daniel Magnusson var äntligen tillbaka på plan, efter att ha hållits tillbaka efter en knäskada. Tyvärr fick han gå av i slutet på första på grund av en känning i framlåret och vår nye spelare Jonatan kom in. Då hade vi plötsligt tre magnusson-bröder på bänken på grund av skador (Marcus känningar i baksida lår och Pontus en fotskada). Med nästansläktingarna Basse och Gripen bredvid på bänken saknades bara lite tårta för en riktig släktkalaskänsla.

I halvlek manade Janne på att grabbarna skulle rulla mer boll och försöka få upp tempot, men någon direkt förändring i andra halvlek blev det inte. Målsugne Nisse var dock framme igen, i matchminut 49. Han fick en boll i djupet, löpte ifrån mittbacken och kunde med ett lågt skott sätta 2-0. Strax efter började Daniel M bli lite rastlös på bänken, så när han gick för att hämta en matchboll som skottats ut bland träden passade han på att plocka en blombukett, så alla på bänken kunde få varsin skogsstjärna.

Kanske får vi nu bilden av att matchen var totalt målchansfattig, och det är en väl snål matchbild. Exempelvis fick vi frispark en bit in på Kindaholms planhalva och när Mange klev fram började Johan, för närvarande knäskadad, mässa ”filma, filma!” så det gjorde jag! Har du ljud på så observera ”Där ja, den sitter!”:

Mot slutet av matchen fick Kindaholm stundtals till lite fart i anfallet i ett försök att reducera, men Månstads vinst var egentligen aldrig hotad. Så trots att vi inte fick till spelet som vil ville blev det tre poäng och vi klättrade därmed om både Kindaholm och Ljungsarp i tabellen. På fredag, 3/6 kl. 19.00, spelar vi borta mot Sjötofta. Då satsar vi på tre nya poäng och på att klättra förbi Länghem i tabellen. Vi ses där!

Årets mål i dubbel bemärkelse: Dels en imponerande insats av MIF-grabbarna, dels ett minnesvärt målskytte av vår kapten Marcus.

Det var ett taggat men lite spänt Månstad som klev in på fotbollsplan i Vegby för att värma upp. Det skulle bli en tuff match, så mycket var säkert. Tvärred/Vegby hade inför mötet med oss vunnit samtliga fem seriematcher, gjort 28 mål framåt och bara släppt in 4. I sin senaste match hade de besegrat Ljungsarp med 1-9… Vi hade några spelare borta och några som vi var osäkra skulle hålla hela matchen, Mackan J som äntligen var tillbaka efter en sträckning till exempel. Vi vet att vi kan, oavsett om vi har några grabbar borta eller inte, men skulle det räcka till mot seriens starkaste lag?

Månstad inledde matchen bra. Vi var rappa framåt och skapade chanser. Målet, som kom redan i matchens 10:e minut, var dock knappast en chans. Det var knappt ett anfall. Det var ett resultat. Marcus M la från mittcirkeln bollen i djupet, ner mot mål, men den gick för djupt för våra anfallare. Den droppade ner vid fötterna på Tvärred/Vegbys målvakt. Om det berodde på det blöta gräset eller skruven på bollen går inte att säga, men målvakten halkade till i sitt försök att ta in bollen och den rullade i maklig takt över mållinjen. Marcus, som redan hade vänt ryggen till för att ställa om till försvar och ta nya tag efter en passning han var mindre nöjd med, hörde lagkamrater, bänk och publik jubla över att Månstad tagit ledningen med 0-1. ”Årets mål!” utropade Janne.

Givetvis en kalldusch för Tvärred/Vegby, som nog varken förväntat sig ett MIF som verkligen kunde sätta emot, eller att resultatmässigt plötsligt befinna sig i underläge. Frustrationen blev tydlig, men att kvittera blev lättare sagt än gjort. MIF-försvaret fungerade över alla lagdelar som ett väloljat maskineri. Vi centrerade som vi skulle och låg tätt på deras spelare. Det gjorde att Tvärred/Vegby inte kom någonstans i mitten utan fick lägga längre bollar. Vår backlinje var dock följsam och på tå mot deras attackförsök och de flesta anfall från Tvärred/Vegbys sida rann därför ut i sanden.

Andra halvlek blev som förväntat 45 minuter där Tvärred/Vegby satte hård press mot vårt mål. Marcus M hade fått gå av plan i slutet av första halvlek på grund av känningar i baksida lår och mot slutet av andra bytte vi friskt mellan plan och bänken för att kort kunna vila de spelare vi hade för att vi skulle orka stå emot hela vägen. Vi skapade fortfarande chanser framåt, men de var färre än i första halvlek och det mesta av spelet var på vår planhalva. Vi fortsatte spela lika fint som i första men i minut 72 fick Tvärred/Vegby en frispark strax utanför vårt straffområde, som Tobias Fleischer tog hand om. Johan, som hade gjort några riktigt fina räddningar i matchen, sträckte ut, men bollen tog i bortre stolpen och in i mål. 1-1 och Tvärred/Vegby fortsatte att trycka på för ett segermål, men något sådant kom inte. Månstad stod emot matchen ut och när domaren blåste av matchen var Tvärred/Vegbys första poängtapp för säsongen ett faktum. Janne strålade av stolthet efter matchen och var imponerad av grabbarnas kämparinsats.

Nästa fredag, 27/5 kl. 19.00, möter vi Kindaholm hemma i Parken. De ligger poängen före oss i tabellen så målet är givetvis att klättra förbi genom en seger. Vi ses på fredag!

Fler bilder från matchen:

Måndag kväll, lätt regn i luften och en temperatur långt ifrån den vi förra veckan blev bortskämda med – inte direkt de bästa förutsättningarna för en publikfest. Cirka 35 trogna burrade dock ihop sig för att se MIF ta säsongens första seger.

Till matchen hade det nya matchstället anlänt! Som ni säkert redan vet firar Månstads IF 90 år och därför iklädde sig kapten Marcus det nyinsatta 90-numret.

Det var ett peppat MIF som värmde upp inför matchen. Säsongsinledningen har inte gått vår väg och idag skulle trenden vändas och tre poäng tas. Sådan var inställningen, så skulle det komma att bli. Även denna match inleddes emellertid med ett snöpligt mål mot oss. I 7:e minuten touchade Alex bollen i straffområdet varefter Jocke plockade upp den. Domaren blåste för hemspel och Redväg fick indirekt frispark i höjd med straffpunkten. Det lades en kort pass i sidled och Ulf Törnqvist satte 0-1 till Redväg.

Vi hade ändrat om i uppställningen till denna match. Pontus och Alex flyttade ut på yttermittfält, Michel fick med förra matchen i bagaget fortsatt förtroende i anfallet, denna match tillsammans med Daniel J. Vi rullade boll bra och hade fart upp i anfall. Bara 4 minuter efter Redvägs ledningsmål kom kvitteringen för MIF. Robert krigade till sig bollen på mittbacken och passade upp till Marcus M, som la bollen i djupet till Pontus. Han touchade bollen ut åt höger och skottade sedan in bollen i bortre krysset. ”Med tröjan istoppad och allt!” flinade Gripen från bänken, med referens till att Pontus denna match glömt sin sedvanliga tradition: att direkt efter avblåsning dra ut tröjan ur shortsen.

Månstad fortsatte spela bra. Visst, lite uppstressat emellanåt, men överlag visade de ett välfungerande och publikvänligt spel, med flera skapade målchanser. I minut 23 la Nisse en hörna mot främre stolpen. Bror nickade ner bollen, men den tog på en stolpvaktande redvägsspelare. Fem minuter senare la Pontus ett inlägg, Daniel skottade men Redvägs målvakt Mathias Sproesser räddade. Michel skottade, men Sproesser stod för en ny bra räddning och slog bollen över ribban. Pontus fick vid inläggstillfället en skada i foten, så en spelsugen Mange kom in på yttermittfältet. Några minuter efter att han kommit in på plan la Mange en djupledsboll till Daniel, som skottade i stolpen. Returen hittade ut till Nisse som skottade in 2-1.

Till andra halvlek förväntade vi oss ett Redväg som skulle ösa på allt de hade framåt för att vända matchen. Månstad startade dock i samma stil som andra halvlek slutat och skapade således en vass målchans bara några sekunder in i andra halvlek. Mange la en frispark ut till Nisse, som spelade in till Bror, vars skott gick utanför. Som ni minns gjorde resulterade flytten av Michel från mittback till anfall i förra matchen resultatet att han gjorde mål, så också i denna match. I matchens 53:e minut satte Michel 3-1 med ett lågt skott i nät. När jag sedan tog upp mitt block igen för att anteckna ett nytt MIF-byte hade ”64, 4-1, DANIEL M I KYRSSET” uppenbarat sig. Ja, står det där så måste det vara sant kan man tycka, men domaren delade av någon märklig anledning inte samma åsikt, så vi får hålla oss till 3-1.

Nisse gick ut i 65:e minuten för brist på ”löp-power” eller rättare sagt ”power, men ingen stamina”. Gripen kom istället in på yttermittfältet. Det blev emellertid en kort vila för Nisse. I 75:e minuten gick Daniel J ut för en känning i axeln och Nisse fick skaka liv i benen och hoppa in igen. Minuten senare skapade MIF en ny farlig målchans. På en hörna från Nisse skottade Ivar. Sproesser räddade därefter knästyrning av Gripen och skott igen, denna gång av Bror, men ribbträff. Nytt skott av Alex, men en ny räddning och ett avslutande skott av Marcus M, som gick över. Istället för ny MIF-utdelning blev det Redväg som nätade. Efter ett utspel på vänster kant och ett inlägg gjorde Ulf Törnqvist sitt andra mål för matchen, i den 74:e minuten. 3-2, men den sista växeln som krävdes för att ta poäng saknades för Redväg. Sproesser fick istället dra till med en ny bra räddning för att inte släppa in något mer MIF-mål. Marcus M hade spelat upp till Mange, som klackat till Michel, vars skott Sproesser räddade genom att sträcka ut vänsterfoten. 3-2 stod sig och Månstad kunde kassera in en väl genomförd match och säsongens första 3 poäng.

På fredag, 20/5 kl. 19.00, spelar vi borta mot Tvärred/Vegby och veckan efter är det match i Parken igen, fredag 27/5 kl. 19.00 mot Kindaholm. Vi ses då!