Härligt många mål i Månstadparken när MIF tog emot Sjötofta.

Värmeböljan hänger kvar lika envetet som förkylningsbaciller på en förskola. Dagen innan matchen mot Sjötofta började Marcus M därför sitt propagerande för Resorb: ”en idag och en imorgon” och Tranemo apoteks hyllor med vätskeersättning ska enligt inte speciellt säker uppgift gapa tomma. Kanske var det vätskeersättningen, kanske Jannes förmaning om att vi under inga omständigheter fick underskatta Sjötofta, eller något annat som gjorde att det var full fart på MIF-spelarna, värmen till trots. Medan Janne smälte bort i MIF-overallen vid sidan av plan, syntes det på mif-spelarna inget spår av värmen, mer än detaljen att tröjorna ganska snart såg väldigt blöta ut.

Det dröjde inte länge innan Månstad tagit ledningen. Gurra, som spelade yttermittfältare denna match, var framme redan i 7:e minuten och satte 1-0. ”Tjoho!” ropade den lycklige målskytten och tog ett glädjeskutt. Månstad nätade efter knappa fem minuter igen, på frispark från Alexander C. Han la bollen in mot mål och både Marcus M och Sjötoftas målvakt hoppade upp. Bollen gick dock över dem och in i mål, men då blåste domaren av för offside. 2-0 kom istället i 17:e minuten. Marcus J drev ner på vänsterkanten och vände snyggt innanför sin back vid kortlinjen. Han spelade snett inåt bakåt mot Pontus, som var omringad av försvarare. Fötter överallt men Pontus hade längst tår och petade bollen i mål.

I 23:e minuten fälldes Marcus M och Alexander Ö tog hand om straffen. Inget snack; han satte säkert 3-0 till Månstad.

Målen började alltså trilla in och jag började fundera på när Marcus M skulle näta. Resorben från dagen innan hade kanske verkat lite för bra, för en mycket peppad Marcus ska enligt säkra källor ha hävdat att han skulle göra fyra mål i matchen, för att tidigt kunna vara med i kampen om skytteligatiteln. Några fyra mål i matchen blev det inte för Marcus, men det fjärde målet för Månstad, det gjorde han i minut 30.

Brorsan Pontus växlar ju, som ni vet, mellan backlinje och anfall och verkade även han sugen på att göra mål. I 50:e minuten gjorde han sitt andra mål i matchen. Oskar kom in i andra halvlek och gjorde precis som i matchen mot Redväg; bara klev fram och smäckte in ett mål. Från högerkanten la han en riktig pärla mot mål. Bollen dök över målvakten och in vid bortre stolpen.

I 77:e minuten sattes slutresultatet då Marcus Johansson satte 7-0. Speaker-Sören, Elfsborgsfan, lät sig inspireras av IFE-matcherna och ropade ut ”7-0 av Marcus….” varpå publiken svarade ”Johansson”. Härlig stämning och en perfekt uppvärmning inför helgens brännbollsturnering (mer Resorb!!!).

Sjötofta hade inte mycket att säga till om matchen igenom, utan det var Månstad som var bollförande. Att säga att det var spel mot ett mål är dock inte helt sant. Sjötofta blixtrade till och var snabba i anfall, även om de inte tilläts hålla bollen tillräckligt för att skapa så många anfall.

Nu laddar vi med mer Resorb, för imorgon, lördag är det dags för brännbollscup med knytkalas i Parken på kvällen (anmäl dig till eventet ”Brännbollscupsknytkalas” på facebook!). Nästa fotbollsmatch är borta mot Grimsås, tisdag 12/6 kl. 19.00, men vi ses redan imorgon på brännbollscupen!

De sista matcherna har allt inte riktigt stämt och det har gett en knackig start för Månstad. När det var dags för hemmamatch mot Redväg var det vindstilla, men allteftersom matchen led tilltog Månstads vind i seglen.

Janne inledde genomgången inför matchen med en kort kommentar om de tidigare matcherna. Det har inte riktigt stämt, så vore det på plats med en förändring i uppställningen? Nej, planen var att ha is i magen och ge spelet tid att sätta sig. En lyckad plan, skulle det visa sig.

Redväg inledde med att sätta högt tempo vilket drog in Månstad i samma tempo. Spelet svängde från ena planhalvan till den andra. I 21:a minuten fick Månstad hörna. Mackan J la den mot mål, men bollen rensades ut. Snabbt las den dock in igen, bort till Marcus M som tog ner bollen och kickade in 1-0 till Månstad. Det eldade på Redväg än mer och de jäktade på framåt. Månstad höll dock kylan och det dröjde inte länge innan de hade utökat sin ledning. Efter en halvtimme spelad blev Alex Ö knuffad i ryggen och Månstad fick frispark vid mittplan. Alex C la in bollen mot Marcus M som nickskarvade in bollen i mål. ”Så ja!” vrålade den både chockade och lycklige målgöraren inför lika chockade redvägsspelare.

Två minuter senare ropade månstadsspelarna efter straff efter misstänkt hands i Redvägs straffområde. Dock ingen åtgärd från domaren. Inte många minuter senare fick Daniel Magnusson kliva av, efter att ha gjort en luftfärd, landat på axeln och därigenom skadat ryggen, efter en närkamp. Jesper var snabbt inne istället och Jakob R fick ta kaptensbindeln.

Mot slutet av andra halvlek började Redväg tappa tempo medan Månstad malde på och höll spelet på Redvägs planhalva.

I andra halvlek försökte Redväg satta tempo igen men Månstad vek sig inte en centimeter utan fortsatte med samma övertag som i slutet av andra. Efter en närkamp fick Jakob R kliva av och medan vi snurrade fast en kylpåse runt hans fotled hörde vi månstadpubliken ljubla igen, när Alex Ö satte 3-0 till MIF I 64:e minuten. Kaptensbindeln fick byta ägare igen, till Oskar som klev in i Jakobs ställe. Daniel mumlade dock något om att vi inte borde ge bindeln till någon, eftersom den verkade föra otur med sig. Två skador i samma match är ju mer än nog.

I 72:a minuten fick Redväg ett tröstmål efter en tilltrasslad situation på en hörna, som mynnade ut i att Emilio Faundes skottade mot mål. Johan var på bollen, men den gick ändå i mål. 3-1 och Redväg vädrade blod, vilket gjorde att de stressade upp sig i spelet igen och jagade på varandra: ”Kom igen, 20 kvar!”

Oskar, lugnet personifierad, verkade inte påverkad av kaptensbindelns påstådda förbannelse, så när han i 81:a minuten bröt in från vänster och såg att Redvägs målvakt stod långt ut, drog han helt enkelt på ett skott. Bollen dök bakom målvakten, tog i undersidan av ribban och studsade distinkt ner bakom mållinjen. ”Där var matchen punkterad!” konstaterade Alex Ö nöjt.

Punkterad var den och Månstad kunde ro årets första seger iland. Segern smakade mycket sött i den varma vårkvällen när grabbarna radade upp sig för lagfoto.

Nästa match spelar vi lördag 26/5. Då spelar vi borta mot Grimsås kl. 15.00. Vi ses där!

Bilder från matchen:

Regnigt, kallt och geggigt. Om inte annat så var kvalmatchen mot Högvad en ypperlig träning inför kommande helgs môsafotboll.

Sista kvalmatchen och samling i omklädningsrummet medan regnet började dugga allt tätare utanför fönstret. Frågan om lagbild avlöste matchtaktiken. Före eller efter matchen? ”Vi tar före, men vinner vi så tar vi ett efter matchen också.” föreslog Daniel och Gripen hängde på idén med motiveringen att man i alla fall lär se snyggast ut före matchen, men kanske gladare efteråt. Sagt och gjort: Vi samlade ihop oss och Sandra tog bilden. Vi frös inte alls, inte det minsta. Davids mössa ligger precis utanför bilden till vänster…

Vi kan väl inte påstå att vi trodde att vi skulle knipa div. 5-platsen. Inte efter 0-4 mot Sandhem på hemmaplan och nu ett möte mot Högvad, vilka vann mot Sandhem med 3-4. Men det är härligt att kvala. Att på något vis få lön för de år av arbete som Janne och grabbarna har lagt ner på att få ihop vårt spel. Att lönen kommer i form av 10 grader, hällregn och en plan som påminner om ett smörpaket i solsken, ja det är väl ”charmen” med sporten.

Högvad hade det relativt förspänt inför matchen; seger eller oavgjort och platsen i div. 5 skulle vara klar. Vi hade inte bara behövt en seger, utan hade dessutom behövt gå segrande ur matchen med minst 8 måls marginal. Kanske var det lite tvekan från Månstads sida som gjorde att Högvad var relativt överlägsna i början av första halvlek. Efter 17 minuter resulterade det i 1-0 då Alfred Lindqvist relativt ostört kunde nicka in ledningsmålet. Målet blev lite av en väckarklocka för MIF, som hämtade upp sig och jämnade ut spelet något. Det var dock Högvad som stod även för nästa mål. På ett inlägg i 30:e minuten tvingades Johan lämna retur och Emil Odqvist satte 2-0. ”Det är för billigt…” muttrade Janne vid båset, där vi andra satt intryckta som packade sillar i ett desperat försök att undkomma regnet.

Strax efter målet fick Marcus M en smäll i ansiktet och fick kliva av med blodet rinnande ur munnen. I ett försök att både tvätta av och plåstra om en mittfältare som prompt skulle in direkt, sitt röda nylle till trots, missade jag Högvads 3-0 mål. Jag nöjer mig med att kommentera att det var Jonas Bengtsson som satte bollen i nät i minut 33.

Andra halvlek var inte mer än fem minuter gammal innan Högvad nätade igen, men domaren blåste då av för offside. Månstad kämpade på och kom nära utdelning flera gånger. I 64:e minuten la Mange en hörna och Daniel skarvade till Rönn som klackade bollen mot mål, men en högvadsspelare rensade undan på mållinjen. I 82:a la Gripen en hörna och Mackan förlängde bollen mot mål, men Oscar Joutsen i mål räddade. Istället blev det Högvad som ökade på sin målskörd, när Erik Liljekvist satte bollen i vårt nättak i minut 85. Månstad började bli trötta och vid sidan av plan började regnkläderna läcka in. ”Det börjar bli blött” konstaterade Janne, som spenderat hela matchen utanför båsets något skyddande tak. ”Tycker du?” svarade optimisten Bagarn, där han kikade fram under regnjackans luva.

I 89:e minuten gjorde Jonas Bengtsson sitt andra mål för matchen och satte samtidigt slutresultatet 5-0. Med det tog Högvad en klar seger i kvalgruppen, med 2 av 2 segrar och +6 mål i protokollet. i gratulerar Högvad till fortsatt spel i div. 5!

Nu blir det alltså att fortsätta i sexan nästa år för vår del, men med handen på hjärtat så är det nog lika bra. Det har tagit lång tid att bygga upp spelet i laget och i år satt det. Det gav en rejäl skjuts upp i tabellen, men nu väntar arbetet med att nöta in spelet ordentligt, så det sätter sig i ryggraden på laget. Vi är inte riktigt där än, men förhoppningsvis är det där vi landar nästa år.

Inför matchen såg vi ut så här; Lite torrare, lite snyggare. Den där bilden efter matchen blev aldrig av…

Med det säger vi tack för den här säsongen! Nästa helg väntar avslutning och den årliga sammandrabbningen på môsen. Vi vill speciellt skicka lite extra kärlek till våra trogna supportrar och föreningsmedlemmar, som är med i ur och skur. Ni är underbara! Personligen är jag extra tacksam för svärföräldrar som ägnar delar av matcher åt att exempelvis plaska i vattenpölar med sitt barnbarn, så att jag hinner skriva några rader till matchreferaten.

Förra helgen spelade Sandhem hemma mot Högvad. Då drog Högvad längsta strået, när de tog hem segern med 3-4. När Sandhem så kom till Månstadparken i söndags var seger ett måste för dem, för att ha fortsatt chans på en plats i femman.

För Månstad var målsättningen också klar; att ha kul och njuta av att spela kvalmatch hemma i Parken, inför en publik på 200. ”Vi ska gå ut och göra vårt bästa.” peppade Daniel när vi samlades i ringen nere i omklädningsrummet. ”Oavsett hur det går ska vi känna att vi gjorde vårt bästa. Då kan vi vara nöjda.”

Det var alltså all in som gällde för Sandhem och direkt från start visade de att seger var det enda som fanns på kartan. ”Det här blir jobbigt…” konstaterade Janne efter knappa 10 minuter gångna på matchklockan. Då hade Sandhem satt hög fart från start och Månstad fick inget lugn att ta tag i bollen utan slog mest undan och jagade i försvar.

Efter närmre 20 minuter började Månstad få till några fina spelsekvenser, men med ett högt tempo på en ganska mjuk plan gnagde det i bakhuvudet att vi kanske inte skulle komma att orka matchen ut. Sandhem var starka och hade redan haft en träff i målramen. Kanske, kanske skulle Månstad kunna hålla emot, men det var tydligt från start att Sandhem var storleken för stora för oss. I 23:e minuten träffade Sandhem målramen igen, men denna gång gick bollen ut till Olof Hartelius, som satte 0-1. Fem minuter senare kom 0-2, då Magnus Blaschke distinkt nickade bollen i nät på hörna.

Pepp i halvtidsvilan och lite justeringar i uppställningen, så var det på’t igen. Sandhem satte dock 0-3 tio minuter in i andra halvlek, genom Alexander Henningsson. Strax efter blev deras målvakt Andreas Andersson skadad i en närkamp och Mathias Davidsson fick dra på sig målvaktsstället. Inte ens där visade Sandhem på någon svaghet, då Davidsson visade sig vara en målvakt tidigare förklädd som utespelare.

I 64:e minuten satte sedan Jonas Karlsson 0-4 till Sandhem och matchen var klar. Månstad vek dock inte ner sig utan spelade upp sig. Den sista spetsen saknades dock och blev det lilla som gjorde att det inte blev något mål denna match. Trots att det var trötta spelare i båda lag när klockan tickade upp mot 90 minuter höll det höga tempot matchen ut.

Trots förlusten tror vi oss ha bjudit publiken på en bra kvalmatch, där MIF-grabbarna kämpade varje minut. Och precis som Daniel hade förutspått var grabbarna nöjda efter matchen. Det är aldrig roligt att förlora, men vi gjorde så gott vi kunde. Det räckte inte hela vägen i denna match, men nu siktar vi istället in oss på söndagens bortamatch mot Högvad. 22 oktober klockan 14.00 är det som gäller. Kör bara kör!

Bilder från matchen:

Sista matchen för säsongen var här och Ljungsarp stod för motståndet. I våras vann vi med 3-1 mot dem på bortaplan. Skulle vi ta dem även på hemmaplan?

Höstkänslan låg som en gosig yllefilt över ett soligt Månstadparken när det idag var dags för seriens sista match. När båda lag svidade om nere i omklädningsrummen traskade domaren in i Parken och hälsades välkommen. ”Den här matchen gäller väl ingenting? Kvalplatsen är väl klar?” frågade han, kanske med förhoppning om att få döma en lugn match. Janne svarade med att det nog var derbykänslor att vänta ändå. Ljungsarp hade ju visat styrka de senaste matcherna, med vinst mot både Tranemo och Grimsås samt 2-2 mot Äspered. Att de skulle nöja sig med något annat än seger mot oss, var otänkbart. MIF-spelarna var heller inte inne på att ställa ut skorna och spela av matchen. Snart väntar kval, och då behöver vi vara både samspelta och på tå; inget man blir av att ta någon matchs kaffepaus.

Det syntes från matchstart att båda lagen ville mycket. Det var ett lite jäktat spel från både Månstads och Ljungsarps sida med mycket fart framåt, med övervägande chanser för MIF. Det dröjde dock drygt en halvtimme innan första målet kom. Det började med en frispark för MIF upp till höger på Ljungsarps planhalva. Mange tog hand om den men drog bollen i muren. Han fångade dock upp bollen igen och la in den i straffområdet, där den efter någon tur mellan spelare hittade fram till Alex Öberg, som satte 1-0. På liknande sätt satte Alex även 2-0, i minut 37, efter en hörna från Mange.

I andra halvlek kom utdelningen istället för Ljungsarp. Karl Larsson satte både 2-1 och 2-2 i minut 57 respektive 67. Kvitteringen spädde på känslorna hos spelarna på plan och nervositeten i publiken. Ljungsarp köttade på framåt och hade kunnat ta med sig tre poäng av bara farten. Månstad satte dock ett viktigt mål strax efter Ljungsarps kvittering. I 70:e minuten var MIF i anfall; Oscar smäller ihop med en ljungsarpsspelare och Jakob (?) spelade in till Mackan J, som satte 3-2 till Månstad. Målet lugnade månstadspelarna något och det gav dem vind i segeln.

Ljungsarp fortsatte dock att kämpa på framåt. I 80:e minuten fick vi inte undan bollen från eget straffområde och vid ett inspel (med gul touch) mot bortre stolpen kastade sig två blåklädda spelare fram för att sätta ett kvitteringsmål. Bollen gick ut till hörna och för oss på bänken såg bollen ut att gå rakt i mål när hörnan slogs. En och annan diskret svordom hann ta sig ut innan vi insåg att bollen inte alls gått i nät. Puh! Strax efter skottade en ljungsarpsspelare; Johan var på bollen och den tog i ribbkrysset. ”Det här är ju inte ens kul” muttrades det från Ljungsarps bänk medan det pustades ut på Månstads. Hade Ljungsarp haft marginalerna på sin sida, så kunde det ha blivit en ny kvittering. Nu blev det inte så, och kanske var det frustration som gjorde att Ljungsarps Martin Jansson fick syna sitt andra gula kort för matchen och därmed visades ut med fem minuter kvar av matchen.

Matchens sista spark blev sedan något extra: Johan rensade från straffområdet och bollen flög mot MIF:s bänk, där Janne snyggt klackade bollen vidare, dock rakt upp i ansiktet på Bagarn. Både Bagarn och hans glasögon klarade sig dock undan med blotta förskräckelsen.

Nu väntar kval, men datum, tid och motstånd är i skrivande stund inte klart. Vi återkommer när vi vet mer och hoppas att så många som möjligt följer oss i kampen om en plats i division fem!

Bilder från matchen:

I säsongens näst sista match spelade MIF till sig en kvalplats till femman!

Med två matcher kvar av hösten var det en ynka poäng som krävdes för att säkra andraplatsen i tabellen och därigenom knipa kvalplatsen till femman. Nervositeten låg i luften, när spelarna började trilla in i omklädningsrummet. Det hade pratats om att äta pizza tillsammans efter matchen, för att fira kvalplatsen, men vi tänkte verkligen inte ställa ut skorna i tron om att pizzan var given.

Janne gick igenom taktiken inför matchen medan omklädningsrummet fylldes av doften av liniment och chinastick. Frenetiskt gnuggades benmusklerna igång innan grabbarna klev ut på plan.

Månstad inledde inte matchen övertygande. Stolpträffen efter 1 minut av matchen stod Sjötofta för, efter att vi slarvat i backlinjen. ”Vad håller vi på med?” muttrade Janne nervöst medan han betraktade Månstads Bambi på hal is-spel. Nåja, Månstad hittade snart balansen. Typ. I minut 4 fälldes Bror ett par meter utanför Sjötoftas straffområde och frisparken tog Mange hand om. 0-1 till MIF och Månstad började med det jobba sig in i matchen och öste på framåt. Det dröjde dock till minut 17 innan Jakob Rönn hade ökat på ledningen för MIF.

I 37:e minuten fälldes Mange i straffområdet. Han tog själv hand om straffen och blev med det tvåmålsskytt. 0-3 till MIF men Manges målskytte var inte slut där. I 52:a minuten blev han tremålsskytt. I 77:e minuten ökade Månstad sedan på till 0-5. Gurra passade fram till Andy som smäckte upp bollen i främre krysset.

Månstad kanske inte stod för det bästa spelet alla gånger, men effektiviteten fanns. Lite rörigt blev det framåt slutet av matchen,. när vi bytte friskt mellan bänk och plan. Sjötofta gav sig inte och utnyttjade att Månstad hade lite svårt att hitta rätt. I 86:e bjöd Jonas Müller på ett snyggt nickmål, på hörna. Minuten senare smällde det till igen, när Joakim Asplund la en frispark och bollen smet mellan handskarna på Michel och in i nät. 2-5 och bara några minuter kvar av matchen kunde väl Sjötofta ändå inte hota Månstad? Ändå pustade månstadfansen av lättnad när bollen såg ut att gå i vårt mål igen, men smet precis utanför.

När domaren sedan blåste av matchen var segern ett faktum och vi samlades i omklädningsrummet för segersång. Därefter blev det den där efterlängtade pizzan och sedan fotboll hemma hos Miche.

På söndag, 1/10 kl. 15.00 hemma i Parken, är det dags för sista matchen för säsongen innan det är dags för kval. Söndagens motståndare är Ljungsarp, vilka knep en poäng denna helg mot seriesegrarna Äspered. En tuff match väntar med andra ord.

Bilder från matchen: