Det här ska vara ett referat av hemmamatchen mot Marbäck, men jag hade hellre skrivit några rader om bortamatchen mot Dannike, så vi börjar där istället.
Ett litet problem bara: Jag var inte där och såg matchen mot Dannike. Det jag vet är att känslan var både ljuv och bitter när Marcus kom hem och berättade att de hade plockat tre poäng. Glädjande att höra, givetvis. Bittert att ha missat det.
Dannike hade tagit ledningen i 22:a minuten och knappt tio minuter senare var det kvitterat till 1-1, genom kapten Gurra. Resultatet stod sig halvleken ut, men i andra halvlek fick Mattias eld i baken och smäckte in två mål under loppet av lika många minuter. Spiken i kistan kom sedan i 71:a minuten, då lillebror Björendahl satte slutresultatet: 2-4. Härlig seger, där enda smolken i bägaren var det gula kortet på Gurra, som gjorde att han blev avstängd i kommande matchen, mot Marbäck. Men det finns ju värre saker att råka ut för här i livet. Att stå bredvid plan i Månstadparken, käka hamburgare och kolla fotboll, är inte fy skam det heller.
Så då kommer vi till Marbäcksmatchen. Lite manfall var det, men i år har vi ju faktiskt en ganska bred trupp så det var ändå fullt på bänken. I bortamötet mot Marbäck i våras blev det förlust, men eftersom vi då rodde i motvind, men nu fått vind i seglen, var förhoppningen att kunna plocka ytterligare tre poäng.
Inledningsvis var det dock mest Marbäck som tog för sig och skapade framåt, men MIF jobbade sig in i matchen och skapade flera bra lägen. Bland annat ett efter ca 30 minuter, då en fin spelsekvens mynnade ut i ett skott av Mackan J, där målvakten släppte retur. Jacob B dundrade fram men Marbäcks målvakt hann skopa upp bollen i famnen precis framför fötterna på Björendahl. Strax före halvtidsvilan hade MIF hörna och Daniel nickade ner bollen vid bortre stolpen, men räddades undan innan bollen gick i mål. Vad gäller Marbäcks chanser kan vi konstatera att vi säsongen igenom blivit bortskämda med, och fortsätter skämmas bort med snygga räddningar av Krogh.
Regnet bara öste ner och publiken trängde ihop sig på dansbanan eller under paraplyer. Det dåliga vädret till trots var stämningen ändå god. Ibland säger man att ”det var bättre förr” och det är väl sällan sant, men det är något speciellt med att ha Bror tillbaka i truppen – att höra den där peppande rösten över hela Månstaparken: ”Det är bra gubbar! Kom igen gubbar! Upp igen bara!”.
Andra halvlek hade knappt startat, och själv stod man i kön till hamburgarna, när det hördes på publiken att något hände. Mål!? Nej, tydligen bra läge för MIF: ”Nära, men ingen hare sköts” hördes det från slutet av kön. Utdelningen kom istället i 65:e minuten, då Jacob B kom drivande in mot mål och säkert placerade bollen i nätet.
Matchen var jämn, men kanske skulle MIF ändå kunna hålla undan? Njae, det blev snarare ett snopet slut. I 80:e minuten lämnade Krogh retur och Kamer Preteni satte 1-1. MIF tryckte på framåt med målsättningen att kamma hem vinsten och på så vis gå om Marbäck i tabellen. Det gav ytor för Marbäck och på stopptid var Preteni framme igen och satte då 1-2 efter en kontring.
Det blev med andra ord förlust i sista hemmamatchen, men nu ställer vi om till säsongens sista match. Den spelas borta mot Ljungsarp på lördag, 1 oktober, kl 12.00. Vi ses då!