Taggarkiv: fotboll

23 juni 2020

Ett referat från hemma-karantän

Ernest Hemingway sägs ha utmanats att skriva en riktigt kort novell och skrev då en som enbart bestod av 6 ord. För några år sedan, i samband med bokmässan, hade tidningen Skriva en tävling där man skulle skriva just en sådan novell, med max 6 ord. Jag minns speciellt ett bidrag, inte om det vann eller enbart omnämndes i tidningen efteråt, men det löd så här: "Efter år av längtan - fel perrong."

Det var ungefär så jag kände nu när serien äntligen skulle starta. Jag är väl medveten om att det inte handlar om år sedan vi skulle ha dragit igång, men de här veckorna vi har gått och väntat på att få börja har fotbollsabstinensen växt sig oerhört stark. Så när det då ääääntligen dags att få åka till Parken, så var det tydligen också dags för ont i halsen för min del. Så istället för att hänga i hemmabåset (eller utanför antagligen – man ska ju hålla avstånd) så höll jag denna måndagskväll ett rejält avstånd. En si sådär 2 mil i avstånd. Och satt hemma. Så alla ni som bittert satt på er kammare istället för att få komma till Parken, se match och umgås – jag förstår precis hur ni känner. År av längtan; fel perrong.

Jag har ju skrivit referat förr utan att ha varit på plats, så även denna gång. Nu fick jag hjälp av Daniel A med anteckningar, så här kommer några rader om matchen.

Ingen publik alltså, men väl flera miljoner knott hade glädjande samlats för att vara med på ett hörn och få en bit av kakan, så att säga. Trots den oerhörda mängden knott var stämningen inför matchen på topp. Kanske beroende på att laget samlades inomhus, säkert avskiljda från knotten, kanske beroende på att de äntligen satt med kaffe i näven och gick igenom taktiken för en seriematch. Svårt att inte vara taggad då!

Så drog matchen igång inför en tom dansbana och slänt. Båda lag var på hugget och skapade chanser. Bland annat la Robin S en frispark vid halvplan och Pontus nickade bollen mot mål, men Robert Segota i dannikemålet stod för en fantomräddning. I den 23:e minuten tog dock hemmalaget ledningen då MIF tilldömdes straff. Mackan J satte bollen iskallt i vänster hörn och gav de gulblå ledningen med 1-0. Det dröjde dock inte länge innan Dannike hade kvitterat, i 29:e minuten av Marius Bezykornovas. Strax innan vårt 1-0-mål hade Robin S skadat sig i en närkamp och han fick därför kliva av strax efter. In kom istället Rickard Bonander.

Innan andra halvlek var ens en minut gammal tog Dannike så när ledningen men Robin A räddade på mållinjen. I andra halvlek tryckte Dannike på lite extra och förde det mesta av spelet, vilket gav utdelning i den 81:a minuten, då Zydrûnas Ruminas satte 1-2 på hörna för Dannike. 1-2 blev sedan slutresultatet.

Tråkigt med en förlust, men så kul att vara igång! Trots alla förbannade knott. Och ta det här på rätt sätt – vi önskar verkligen att ni som vanligtvis kommer och är med runt plan eller i publiken hade varit där. Inte för att vi önskar er 90 minuter av knott-plåga, utan för att vi inte är riktigt hela utan er.

Eftersom det är som det är i år så har vi nu bara en match kvar innan det är serieuppehåll. Tisdag 30/6 kl. 19.00 spelar vi borta mot Hössna/Timmele. Vi ses INTE där – men ni ska veta att vi saknar er! Häng i och håll ut – allt har sin tid.

12 augusti 2018

Länghemsderbyt – en traditionsenligt chansrik match

Varje år har Länghem enkornasmatch mot Månstad och det brukar bli en riktig nagelbitare, så också i år.

Klockan närmade sig halv två och såväl spelare som regn började droppa in på Ängsvallen i Länghem. I omklädningsrummet samlade MIF ihop sig, men var tog Älgen vägen? ”Nu är Älgen nervös”, sa Janne, ”och är ute å rekar planen.” ”Ah”, svarade Bror, ”Det är ju bara på skoj”.

Regnet höll upp medan båda lag ställde upp på plan och lagom till att domaren blåste igång började det regna rejält. Publiken på läktaren knödde ihop sig under taket och på andra sidan fälldes det ena paraplyet efter det andra upp och den som saknade tog helt enkelt skydd under grannens.

Länghem tog ledningen redan efter tre minuter, då Emil Höök, ur dålig vinkel, skottade och bollen tog på insidan av förstastolpen innan den gick i nät. ”Precis det här vi inte ville ha! muttrade Janne innan han bestämde sig för en mer positiv inställning inför de återstående 87 minuterna: ”Men det här vänder vi!”

Månstad jobbade på och i 17:e minuten fick Månstad sin första hörna, och magister Öberg la ett skolexempel på hörna (d.v.s. precis som vi sagt vid taktikgenomgången inför matchen att den skulle läggas). Marcus M gick mot boll vid förstastolpen och kvitteringen var ett faktum. Speakern annonserade att MIF hade kvitterat genom Marcus Magnusson, men var han verkligen på den? I en exklusiv intervju i halvlek berättade Magnusson att han själv inte visste om han snuddade bollen eller inte.

Glädjen för Månstad blev kortvarig; tre minuter senare hade Länghem återtagit ledningen. Den här gången var det Länghem som hade hörna. Bollen las in mot mål men gick rakt ut mot straffområdeslinjen. Där smällde Anton Lord till mot mål och bollen gick rakt igenom smeten av spelare och förbi Miche som kastade sig men inte nådde ända fram.

I 22:a minuten visade Öberg vägen, högg på boll utanför Länghems straffområde efter retur från Toivonen och satte 2-2. ”Så intensiva måste vi vara!” hejade Janne nöjt vid sidlinjen.

Bara två minuter senare såg Länghem ut att ta ledningen igen. Ett skott mot mål tog i stolpen och bollen gick mot mållinjen. Miche kastade sig dock och kramade bollen intensivare än frugan en barnfri kväll. ”Lugn och fin!” manade Öberg till hela laget och kanske även till länghemsspelarna. Det blöta underlaget bidrog givetvis till det intensiva spelet och mängden målchanser, men derbykänslorna gjorde givetvis också sitt.

Månstad hade spelat bra i första halvlek, men när vi inte gjorde jobbet helt ut var Länghem vassa på att utnyttja minsta svaghet. Månstad fortsatte bra även i inledningen av andra halvlek och skapade en bra målchans efter ett par minuter. Öberg passade fram till Mackan J som skottade. Toivonen i länghemsmålet räddade och bollen gick ut till Gurra, som tog emot men inte hann komma till skott innan en rödklädd i full fart rensade framför hans fötter.

I 58:e minuten fick Länghem frispark strax utanför straffområdet. Bollen las direkt mot mål men gick en bit över ribban. I andra halvlek bytte vi runt lite och kom emellanåt efter lite på mitten, vilket Länghem utnyttjade. Vid sidan av plan manade Janne på ”Tillbaka till grunderna! Vi kan bättre!”, antagligen med första halvlek i åtanke. Jag gick bort med vattenflaska till Miche, som blivit törstig i spöregnet, och passerade LIFs tränare Mika som utbrast ”Spännande!”. ”Ja, verkligen!” svarade jag, ”som det ska vara en sån här match!”.

Långt bort började åskan mullra och hade vi inte haft en sommar av långvarig torka hade man i det ihållande regnet börjat fundera på om det inte vore idé att bygga en sån där omtalad ark snart. Matchklockan tickade på och i 68:e minuten blev Öberg framspelad i djupet av Henke. Öberg löpte från mittplan och ner mot straffområdet, där han blev upphunnen av en försvarare. Öberg höll dock emot och satte säkert 2-3 med vänstern. Jubel utbröt på MIF-bänken och Bagarn hötte med paraplyet i luften.

Någon minut senare gick vi bort oss i försvaret och en länghemsspelare fick fri ta emot bollen i straffområdet och skotta. Miche räddade dock. Puh! MIF vände och Daniel spelade in till Wille som fri fick skotta mot Toivonen, som gjorde en fotparad. Två minuter senare fick Länghem frispark, som ledde till en skarvning mot mål och ny räddning från Michel. Retur men skott utanför. Chanserna avlöste varandra och båda lag kämpade på i regnet. Skulle MIF:s vändning stå sig matchen ut?

I 80:e minuten kom dock kvitteringen för Länghem. De hade hörna och Rasmus Glansberg fick omarkerad gå upp och nicka bollen i mål. 3-3 blev således slutresultatet och med facit i hand var det ett rättvist resultat. På tal om facit; hur var det nu med MIF:s första mål? Domaren hade skrivit Öberg som målskytt på förstamålet och han gjorde således hattrick i derbyt och seglade med det upp i ledning i MIF:s skytteliga.

Nästa match spelar vi torsdag 16/8 hemma i Parken mot Ljungsarp. Observera att vi kör igång 18.45. Vi ses där!

16 juni 2018

Nära skjuter ingen hare, men mål till slut

Det har varit en trög start för både Månstad och Marbäck, så tre poäng var något båda lag törstade efter.

I matchen mot Grimsås i tisdags fick vi en tuff start med 1-0 i baken redan efter 2 minuter. Marbäcksmatchen inleddes med en déjà vu när Besim Plavic satte 0-1 till Marbäck redan efter 1 minut. Matchen skulle dock inte komma att bli någon repris av grimsåsmötet, för till skillnad mot i tisdags jobbade mif-grabbarna  för varandra. Månstad tryckte på framåt och skapade chanser, men det var ändå Marbäck som i första halvlek var närmst att göra matchens andra mål. De satsade på långa lobbollar mot Johan och träffade ribban inte bara en, utan två gånger, i minut 15 respektive 25. Trots en halvlek fylld av målchanser från båda lag, främst signerade MIF, stod det ändock 0-1 när domaren blåste av för halvtidsvila.

I MIF:s omklädningsrum var det positivt, underläget till trots. Med ”Det här tar vi!”, ”Vi ägde halvleken; det kommer!” o.s.v. peppade grabbarna varandra.

I andra halvlek fortsatte Månstad trycka på framåt men överlag var spelet stressigt och den sista skärpan i anfallen uteblev därför. Klockan tickade men inget mål. Gurra, som klivit av i mitten av andra halvlek då Jakob C klev in, muttrade ”Fan vad nära det är hela tiden!” medan Janne började se lika stressad ut som spelarna på plan. I 77:e minuten kom så äntligen kvitteringen! Alex Ö la Månstads 5378:e hörna. Marbäcks målvakt kom ut och ropade ”Jag har den!” men bollen studsade ut till Mackan J som drog till på volley. Bollen gick spikrakt genom gröten av blå och gula spelare och in i mål.

Månstad lugnade sig dock inte av kvitteringen utan jagade för seger mot ett avvaktande Marbäck. Tiden rann iväg och det verkade som att Mackans mål inte hade varit det där ”förlösande” målet som man ofta pratar om i fotbollssammanhang. I 89:e minuten hittade dock bollen åter fram till Mackan J, som kom fri mot Marbäcks målvakt och säkert kunde sätta segermålet för Månstad. 2-1 och jubel utbröt i Parken. Vid bänken kramade vi om varandra och den där glädjen, som nog bara kan upplevas vid en fotbollsplan, i ett litet samhälle, när division sex-laget tar hem segern i slutminuten, flödade mellan spelare, ledare och publik. Spelet må ha lämnat lite att önska, men det här är så nära Månstadhjärtat man kan komma.

Nu tar vi midsommaruppehåll innan nästa match, vilken spelas 28/6 kl. 19.00 borta mot serieledande Rångedala. Vi ses där!

Bilder från matchen:

3 maj 2018

”Jag orkar inte”

Bortamatch mot Ljungsarp och chans att ta hem årets första seger för MIF och årets andra för Ljungsarp.

I seriepremiären mot Länghem hittade Månstad inte riktigt rätt i sitt spel och man kan väl inte heller påstå att Månstad började övertygande borta mot Ljungsarp. ”Oj, vad rörigt vi spelar” grymtade Janne från det tekniska området medan han kliade sig på hakan och begrundade spelet. Trots den dåliga starten var det just MIF som tog ledningen. I 9:e minuten drev Mackan J in mot mål och  smackade dit 0-1 från ingenstans. Jannes bekymrade uttryck byttes mot jubel och han hötte med näven när han konstaterade att ”Det räcker med ett anfall!”. Det gjorde det dock inte. Det tog nämligen bara två minuter innan Ljungsarp hade kvitterat, genom ett lågt, välplacerat skott av Tim Edgren.

Månstadspelarna manade på varandra att höja sig och de började skapa mer framåt, även om det var Ljungsarp som spelmässigt hade övertaget. Med fem minuter kvar av halvleken resulterade en hörna och trassel framför målet att (MIF-delen av) publiken jublade ”JA!”, bara för att sekunden senare besviket se bollen gå utanför mål.

I andra fick Månstad lite mer ordning framåt, men det stämde ändå inte riktigt. Janne gjorde byten och försökte få ordning på laget men aldrig blev det helt bra. Pontus, som äntligen är tillbaka på plan, flyttades från anfall till backlinjen och tillbaka till anfallet igen.

I minut 79 blev Tim Edgren tvåmålsskytt när han satte 2-1 genom en liggande cykelspark. Månstad kämpade i metaforisk motvind och med fem minuter kvar av matchen fick Pontus kasta in handduken. Efter att ha blivit fälld tog han tillfället i akt och blev liggande en kort stund. ”Helt slut! Jag orkar inte!” skrattade han och muttrade sedan något om ”bara en träning.” innan han fick pusta på avbytarbänken.

Ljungsarp vann rättvist matchen med 2-1 och vi laddar om. Imorgon, fredag 4/5 kl. 19.00, är det match i Parken igen, när Tranemo, som har en vunnen och en oavgjord match i bagaget, kommer på besök. Inför matchen är frågorna många: Kommer MIF få ordning på spelet och ta årets första seger? Kommer Pontus att spela i anfallet eller i backlinjen? Och kanske viktigast av allt: Kommer det att säljas våfflor??!

21 april 2018

Seriepremiär!

Äntligen har vi lämnat den långa vintern bakom oss och startat upp den efterlängtade fotbollssäsongen.

Trots att vi hade snö över halva plan hemma i Parken ända in i början på april så hann planen bli redo inför seriepremiären. Kioskluckorna slogs upp, kaffet puttrade och (rock)musik ljöd ut över den soldränkta planen. Janne körde genomgång och alla var med på taktiken. Kanske var det premiärnerver, kanske derbynerver eller kanske en kombination av de båda som gjorde att den där taktiken delvis glömdes kvar i omklädningsrummet.

Matchen drog igång och Bror vankade nervöst av och an vid bänken redan då. Mathias var troligt också nervös, men av andra orsaker. Han hade nämligen satt mig på att vakta sin telefon, ifall Stephanie skulle höra av sig om att bebis skulle vara på g (ett synnerligen viktigt och ärofyllt uppdrag, speciellt med tanke på att Stephanie satt knappt 100 meter bort, på andra sidan plan, och kollade på matchen).

Minst nervösa var nog Länghem, i alla fall syntes ingen nervositet i deras spel. De klev in på plan och visade direkt att de hade bestämt sig för att vinna matchen. I fjärde minuten hade de hörna, vilken slutade i ett skott utanför. Två minuter senare petade en rödklädd bollen förbi Johan men det slutade med att bollen rensades undan framför mållinjen av en MIF:are.

Länghem har ju satsat hårt inför säsongen och har tippats sluta på tredje (BT) respektive andra plats (fotboll033) i vår serie. I premiären saknade de sin ordinarie målvakt Simon Toivonen, men Per Höglund gjorde på intet sätt bort sig i målet utan stod tvärtom för flera fina räddningar när Månstad fick lite ordning i sitt anfallsspel. I minut 31 fick dock Höglund se bollen gå förbi och i nät. Det började väl egentligen redan någon minut tidigare, när Länghems Anton Lord kom fri mot vårt mål och Johan hänsynslöst kastade sig framför hans fötter och roffade åt sig bollen. Den kämparglöden och uppoffringen är ju precis vad som krävs på plan när spelet inte riktigt vill stämma.

Hur som helst: målet! I 31:a la Alex Ö en hörna från vårt höger, mot bortre stolpen. Där nickade Daniel M ner bollen mot stolpen och in i mål. Snyggt! Våfflan, som jag och sonen satt och smaskade i oss vid avbytarbänken, smakade plötsligt så mycket godare. Alex Ö, som var tveksam till spel då han blev pappa i måndags och enligt uppgift inte fått optimalt med sömn, ska enligt säkra källor slippa bajsblöjabyten imorgon som belöning för sin assist.

Ytterligare ett mål för MIF kunde det ha blivit, när Mackan J snodde bollen framför Höglund. Mackans skott gick dock utanför. Någon utdelning för Länghem blev det inte i första halvlek.

I halvtidspausen pratade vi om hur vi skulle få ordning på pressen och hitta det spel som vi pratade om på genomgången inför matchen, dock utan direkt resultat senare på plan. Länghem kom istället allt närmre ett mål och i 58:e minuten small det. En rörig situation för MIF där Alex C låg i straffområdet samtidigt som Länghems Sebastian Jarlenäs fick bollen vid straffpunkten. Han satte säkert 1-1 och bäddade så för en oerhört spännande avslutning på matchen. (Alex C var okej och spelade vidare)

1-1 och matchen var överlag underhållande. Mer än en gång drog publiken efter andan när bollen smet över ribban eller förbi stolpen, på såväl Månstads som Länghems målram. Det mesta signerades LIF, men det kunde likaväl blivit någon mer balja för Månstad. Mackan M gick som en smörkniv utmed kortlinjen och in mot mål, men den avgörande passen nådde inte fram till Mackan J. Emil drog till med skott som gick precis utanför…

Med en minut kvar av matchen tittade Henke, som fått kliva av mot slutet, på matchklockan och konstaterade att domaren gärna kunde blåsa av matchen. Något mer mål blev det inte och det var något frustrerade lag som lämnade planen; Månstad för att spelet inte stämde och Länghem för att de inte lyckades sätta det avgörande målet.

Nu laddar vi om inför nästa match, först med inflyttningsfest hos Jocke R och sedan med ett par träningar innan det är matchhelg igen. Matchen spelas nästa lördag, 28/4, kl. 15.00 borta mot Ljungsarp.