När Janne klackade bollen rätt i plytet på Bagarn

Sista matchen för säsongen var här och Ljungsarp stod för motståndet. I våras vann vi med 3-1 mot dem på bortaplan. Skulle vi ta dem även på hemmaplan?

Höstkänslan låg som en gosig yllefilt över ett soligt Månstadparken när det idag var dags för seriens sista match. När båda lag svidade om nere i omklädningsrummen traskade domaren in i Parken och hälsades välkommen. ”Den här matchen gäller väl ingenting? Kvalplatsen är väl klar?” frågade han, kanske med förhoppning om att få döma en lugn match. Janne svarade med att det nog var derbykänslor att vänta ändå. Ljungsarp hade ju visat styrka de senaste matcherna, med vinst mot både Tranemo och Grimsås samt 2-2 mot Äspered. Att de skulle nöja sig med något annat än seger mot oss, var otänkbart. MIF-spelarna var heller inte inne på att ställa ut skorna och spela av matchen. Snart väntar kval, och då behöver vi vara både samspelta och på tå; inget man blir av att ta någon matchs kaffepaus.

Det syntes från matchstart att båda lagen ville mycket. Det var ett lite jäktat spel från både Månstads och Ljungsarps sida med mycket fart framåt, med övervägande chanser för MIF. Det dröjde dock drygt en halvtimme innan första målet kom. Det började med en frispark för MIF upp till höger på Ljungsarps planhalva. Mange tog hand om den men drog bollen i muren. Han fångade dock upp bollen igen och la in den i straffområdet, där den efter någon tur mellan spelare hittade fram till Alex Öberg, som satte 1-0. På liknande sätt satte Alex även 2-0, i minut 37, efter en hörna från Mange.

I andra halvlek kom utdelningen istället för Ljungsarp. Karl Larsson satte både 2-1 och 2-2 i minut 57 respektive 67. Kvitteringen spädde på känslorna hos spelarna på plan och nervositeten i publiken. Ljungsarp köttade på framåt och hade kunnat ta med sig tre poäng av bara farten. Månstad satte dock ett viktigt mål strax efter Ljungsarps kvittering. I 70:e minuten var MIF i anfall; Oscar smäller ihop med en ljungsarpsspelare och Jakob (?) spelade in till Mackan J, som satte 3-2 till Månstad. Målet lugnade månstadspelarna något och det gav dem vind i segeln.

Ljungsarp fortsatte dock att kämpa på framåt. I 80:e minuten fick vi inte undan bollen från eget straffområde och vid ett inspel (med gul touch) mot bortre stolpen kastade sig två blåklädda spelare fram för att sätta ett kvitteringsmål. Bollen gick ut till hörna och för oss på bänken såg bollen ut att gå rakt i mål när hörnan slogs. En och annan diskret svordom hann ta sig ut innan vi insåg att bollen inte alls gått i nät. Puh! Strax efter skottade en ljungsarpsspelare; Johan var på bollen och den tog i ribbkrysset. ”Det här är ju inte ens kul” muttrades det från Ljungsarps bänk medan det pustades ut på Månstads. Hade Ljungsarp haft marginalerna på sin sida, så kunde det ha blivit en ny kvittering. Nu blev det inte så, och kanske var det frustration som gjorde att Ljungsarps Martin Jansson fick syna sitt andra gula kort för matchen och därmed visades ut med fem minuter kvar av matchen.

Matchens sista spark blev sedan något extra: Johan rensade från straffområdet och bollen flög mot MIF:s bänk, där Janne snyggt klackade bollen vidare, dock rakt upp i ansiktet på Bagarn. Både Bagarn och hans glasögon klarade sig dock undan med blotta förskräckelsen.

Nu väntar kval, men datum, tid och motstånd är i skrivande stund inte klart. Vi återkommer när vi vet mer och hoppas att så många som möjligt följer oss i kampen om en plats i division fem!

Bilder från matchen:

Månstads IF Emelie Magnusson

Av: Emelie Magnusson

Emelie är Månstads IFs lagledare med ett förflutet som spelare i både Tranemo IF och Nittorps IK. Lagledarkarriären började i NIK.