Äntligen premiär! Bortapremiär men detta år på neutralplan, Ulricehamns nybyggda idrottsanläggning och en av deras konstgräsplaner fick agera underlag då bygdens fotbollsmattor ej är speldugliga ännu. Det skall sägas att bättre premiärplan har nog Månstads IF inte haft på flera år. Vill ge ett stort plus för att MIF har högst suporterantal även när vi […]

Äntligen premiär! Bortapremiär men detta år på neutralplan, Ulricehamns nybyggda idrottsanläggning och en av deras konstgräsplaner fick agera underlag då bygdens fotbollsmattor ej är speldugliga ännu. Det skall sägas att bättre premiärplan har nog Månstads IF inte haft på flera år. Vill ge ett stort plus för att MIF har högst suporterantal även när vi spelar på bortaplan,

Vi hade under de första 15 minuterna väldigt svårt att hålla i bollen och Redvägsspelarna tryckte på och tycktes vara minst fem spelare mer, väldigt sega ben i truppen. MIF spelade snart upp sig och det blev till sist ett hyfsat jämnt spel, dock får man säga att Basse räddade oss och vi hade också en boll som Robin Svensson lyckades rädda på mållinjen. Redväg hade säkert 8-3 i hörnor efter första halvlek.

Vår illsnabbe forward Henrik stod för två farliga nickar som precis smet utanför Redvägs stolpe. Då ska också tilläggas att Henke är Månstads IF kortaste spelare vid detta tilfälle. Vår tränare Syamend roterade runt laget och vi lyckades också etablera viss press mot motstådarmålet. Dock går den första halvlek klart till Redväg.

Efter några byten i halvlek så kom MIF igång på allvar, nu skapades riktigt bra chanser och det kämpades på bra. Marcus Magnusson fick direkt från MIFs sjukstuga chansen att hoppa in i spelet, det lyfte mittfältet men han tvingades tyvärr till byte igen efter en kvart in i andra då han haft en dust med målvakten. Lill-Stinsen och Pontus på topp blev ett stabilt par och hjälptes åt att nicka och hålla boll.

Kristian hade en hård nick strax utanför stolpen som han kanske i normalt fall borde riktat mot målet istället. Henke visade prov på god kvalité när han serverade en totalt friställd Kristian med en passning snett inåt bakåt. Kristian träffade både bollen och målet men dock lyckades Redvägsmålvakten chansa rätt och fick fingertopparna på bollen och tippade den i ribban och ut. Det var riktigt nära 0-1.

Men som i många andra matcher, gör man inte mål på sina chanser så vinner man inte, tyvärr. De sista 20 minuterna handlade det om en enda Redvägpress och MIF avvärjde sig så gott de kunde. Tränaren gav ett stort plus till Mikael Claesson som var en stor kämpe på innerbacken. Tyvärr så lyckade inte vi undvärja Redväg hela matchen ut, utan det ramlade in 1-0 på en misstänkt offside och 2-0 på en välplaserad frispark strax från utanför MIFs straffområde.

Inte nog med att vi förlorade med 2-0, vi fick två småskador också. Robin Svensson fick en fin stämpling på låret – troligtvis inget som kommer hålla honom borta. Bror gjorde det klassiska misstaget och kommer nog önska att han inte glidtackade på konstgräset. Glidtackling på konstgräs ger ofta stora, smärtsamma brännskador och tar ganska lång tid att läka. Men inte ska det hindra Bror från att lira boll hoppas vi.

Ja kontentan av detta är ett gott kämpande och sparkande från alla håll men det är bara att åka hem och träna hårdare. Nästa match sätter vi chanserna och då vinner vi.

Skribent: Mathias